Inlärning och mognad

Inlärning och mognad

Tre mognadsgrader

  • Det barnsliga stadiet innebär en omogen och självisk livssyn. Man har ett impulsivt beteende som kan leda till otrygghet och kaos.
  • Det regelföljande stadiet betyder att man agerar enligt regelboken. I detta stadie är man i många fall en bra förare, men man kan få problem när komplicerade situationer utan tydliga ”rätt och fel” uppstår.
  • Det toleranta och mogna stadiet befinner sig en god förare i. Detta stadie kännetecknas av respekt för reglerna, men även tillräckligt med kunskap för att kunna ta bra beslut i oväntade situationer.

Kom ihåg att du som förare ska visa ”gott omdöme i samspelet med andra trafikanter”.

Olika inlärningstyper

  • Överinlärning innebär att något automatiseras, du gör det utan att tänka på det. Växling och koppling är exempel på saker som ska överinläras i körningen.
  • Djupinlärning resulterar i långvariga kunskaper. Man sätter sig in i sammanhang, bakgrund och orsaker till reglerna.
  • Imitationsinlärning betyder att ta efter någon annans beteende. Detta kan självklart vara både ett bra och dåligt sätt att lära sig, beroende på vem man härmar.
  • Ytinlärning är inget att rekommendera då det resulterar i antingen kortvarig kunskap, ingen eller dålig förståelse och bristfällig kunskap. Träning och repetition är den enda vägen till kunskap. Det finns inga genvägar när det gäller inlärning, och det finns alltid mer att lära. Kom ihåg att en god och säker förare är både tolerant och kunnig i trafiken.

Att vara stressad

Vi behöver en viss dos av stress för att kunna koncentrera oss och fatta bra beslut i trafiken. För mycket stress är dock en stor riskfaktor bland förare. Det gäller att hitta en balans som håller oss alerta och fokuserade i trafiken.

Hur man minskar stressrisken?

  • Var utvilad och inte “sliten”.
  • Tillämpa defensiv körning.
  • Sköt om din bil så att den alltid är i gott skick och säker att köra med.
  • Försöka att undvika körning under tidspress.
  • På morgon och eftermiddag är det som mest folk ute och kör. Försök om möjligt att undvika körning under dessa tider på dygnet.

Vad händer i kroppen vid hög stress?

  • Det blir svårare att tänka klart.
  • Man agerar panikartat.
  • Man blir uppgiven och situationen känns hopplös.
  • Uppfattningen om vad som händer förloras, man får en så kallad blackout.
  • Man blir hyperaktiv och tappar kontrollen över situationen.

Att köra bil som ung

Unga män är de som generellt sett tar mest farliga risker i trafiken, oftare än kvinnor i samma ålder. Varför unga bilförare är farligare än äldre kan bero på:

  • Att man överskattar sin egen körförmåga.
  • Att man inte är mogen nog.
  • Brist på erfarenhet.
  • Förebilder som inte är säkra förare.

Att påverkas av grupptryck

Grupptryck innebär att man låter sitt beteende påverkas av personer runt omkring. Exempel på positivt grupptryck kan vara att man låter sig påverkas av att göra ett klokare beslut. Negativt grupptryck kan vara att man frestas att göra något farligt eller opassande för att gruppen hetsar till det.

Vilka människor faller lättast för negativt grupptryck och hur gör man för att motverka det? Unga människor i trafiken är överrepresenterade när det handlar om att falla för grupptryck, detta kan ha att göra med sämre självförtroende och lite erfarenhet. Manliga passagerare hetsar oftare än kvinnliga. Som passagerare är det viktigt att aldrig hetsa föraren, och våga säga till om hastigheten är för hög.

Har du vänner i bilen så låt dessa inte påverka dig på ett negativt sätt exempelvis genom att vara överexalterade i baksätet och störa ditt körande eller liknande. Det är du som har körkort och du ansvarar för hur du kontrollerar bilen.

Sannolikhetsinlärning

Sannolikhetsinlärning är ett bra redskap i trafiken om man använder det rätt. Det betyder att man använder sig av tidigare erfarenheter för att bedöma risken för att något händer.

  • Positiv sannolikhetsinlärning kan exempelvis vara att du vet att det ofta leker barn på en viss gata, vilket gör att du kör extra långsamt när du passerar.
  • Negativ sannolikhetsinlärning kan exempelvis vara att du är van vid att det aldrig kommer bilar i en speciell korsning, och du därför inte tittar dig för innan du kör ut.
Källhänvisning

Gunnarson, L. & Svensson, L. (2010). Körkortsboken. 26 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2009). Du och jag i trafiken. 28 upplagan. STR: Landskrona.